Loading ...
Sorry, an error occurred while loading the content.

686Nyhetsbrev nr.6 ifrån ambassaden i Vilnius

Expand Messages
  • Jan S. Krogh
    May 5, 2006
    • 0 Attachment

      Fortsatt politisk turbulens i Litauen efter socialliberalernas avhopp från regeringen. Arbetarpartiet splittras efter missnöje med partiledaren Viktor Uspaskich. Befolkningen känner låg tillit till partierna. Fortfarande osäkert om euron kan införas till 1 januari 2007.  

       

      Nya kandidater till ministerposterna föreslagna

      Redan dagen efter socialliberalernas avhopp från regeringen skrevs ett nytt koalitionsavtal mellan de tre kvarvarande partierna i regeringen (socialdemokraterna, arbetarpartiet och nationella bondeunionen) med stöd av 71 av de 141 mandaten i Seimas. Det parlamentariska stödet för regeringskoalitionen försvann dock redan för två veckor sen när Kazys Bobelis, nationella bondeunionen, bytte parti och gick över till liberaldemokraterna. Under den senaste veckan har det parlamentariska underlaget för den sittande regeringen minskat ytterligare (mer om detta nedan).

      Vad gäller förhandlingarna angående ombildandet av regeringen har dessa resulterat i att arbetarpartiet erhåller social- och arbetsministerposten, medan nationella bondeunionen erhåller utrikesministerposten. Till ny utrikesminister har nationella bondeunionen föreslagit den nuvarande ambassadören i Minsk, Petras Vaitiekunas, tidigare rådgivare hos den nu avsatte presidenten Rolandas Paksas. Vaitiekunas får betraktas som opolitisk. Som kandidat till social- och arbetsminister har arbetarpartiet föreslagit Loreta Grauziene, arbetarpartiets gruppledare i Seimas.

       

      (BNS 17/4 – 4/5, BT 29-26/4)

       

      Sprickor i arbetarpartiet

      Vid den partikongress som arbetarpartiet höll förra helgen tydliggjordes sprickor inom arbetarpartiet. Arbetarpartiets nyvalde talman, Viktoras Munitianas bortröstades då som vice ordförande i partiet, efter det att partiordförande Viktor Uspaskich förklarat att han saknade förtroende för Muntianas. Sprickorna i partiet har därefter resulterat i att åtta ledamöter, inklusive Munitianas, lämnat arbetarpartiet och bildat en egen "fraktion", Civil Demokrati, i Seimas. Som förklaring har ledamöterna angett att de är missnöjda med Uspaskich som de anser vara "diktatorisk". Även tre andra ledamöter från Seimas, två från liberaldemokratiska partiet och en oberoende, har förklarat att de tänker ansluta sig till den nybildade fraktionen.

      Den styrande regeringen har nu bara 61 mandat av de möjliga 141 i Seimas. "Civil Demokrati" har dock förklarat att de inte tänker vara i opposition utan avser "erbjuda konstruktivt" stöd till den sittande regeringen.

       

      (BNS 1-4/5)

       

      Kyrkan har större förtroende än regeringen

      En opinionsmätning visar att kyrkan alltjämt har ett stort förtroende bland litauerna, medan förtroendet för regeringen, parlamentet samt partierna är lågt. Mätningar gjorda i april visade att 70 procent av litauerna hade förtroende för kyrkan. Dessa siffror kan ställas mot förtroendet för offentliga institutioner. 42,1 procent av de tillfrågade hade förtroende för sjukvården, 29,5 procent hade förtroende Riksrevisionen och 31,2 procent hade förtroende för polisen. 

      Med tilliten till regeringen och parlamentet var det värre. Mätningarna för regeringen och parlamentet gav 16,2 respektive 7,6 procent. Partierna hade dock bara stöd av 4,3 procent. Populärast bland partierna var ännu Arbetarpartiet, som enligt opinionsundersökningen skulle få 15,6 procent av rösterna om ett val hölls. Tvåa kom de Konservativa med 12,6 procent följt av Socialdemokraterna med 8,6 procent.

      Bland de populäraste offentliga personerna toppade president Adamkus toppar listan med 67,1 procent. Han följdes åt av angående socialminister Vilija Blinkeviciute samt polischef Vytautas Grigaravicius. Den sistnämnde har ägnat stor kraft för att bekämpa korruptionen i landet.

       

      (BNS 15/4)

       

      Mazeikiu Nafta

      Turerna kring försäljningen av litauiska oljeraffinaderiet Mazeikiu Nafta fortsätter att förbluffa, inte bara omvärlden utan också aktörerna.

      Den 29 mars meddelade en skiljedomstol i Moskva att Yukos kvarvarande tillgångar inte fick spridas, ett besked som negligerades av Yukos. Med anledning av att Steven Theede, Yukos Internationals VD, har amerikanskt medborgarskap, har nu även en skiljedomstol i New York blivit inblandad. Denna har beslutat att gå på Moskvas linje. Detta innebär alltså att Theede inte får sälja de aktier Yukos eller Yukos International äger i Mazeikiu Nafta. Yukos Internationals taleskvinna, Clair Davidson, har meddelat att företaget kommer att respektera beslutet och därmed lägga förhandlingarna på is.

      Premiärminister Brazauskas har meddelat att den litauiska regeringen varit utsatt för kraftiga påtryckningar från Moskva. Bl. a. har den ryske justitieministern meddelat att betalningen för Yukos aktier måste sättas in på det ryska statsägda Rosnefts konto eftersom dessa är Yukos största fordringsägare.

       

      (ÖN 21/4)

       

      Införandet av Euron

      Den europeiska statistikbyrån släppte förra veckan siffror som pekar på att den litauiska inflationen under april var 0,1 procent högre än kriteriet för att införa euron. Med anledning av detta påminde den litauiska regeringen om landets beredskap att införa euro genom ett brev till Kommissionen och den Europeiska Centralbanken (ECB).

      De första uttalandena från EU om Litauens inträde i eurozonen väntas den 16 maj. Analytiker på SEB Vilniaus Bankas förutspår att uttalandet kommer att vara negativa. Finansministern har dock inte förlorat hoppet om att Litauen ska kunna träda in i eurosamarbetet till årsskiftet 2007. Han menar att inflationen i Litauen överstiger Maastrichtkriterierna endast med någon promille och att detta förhållande inte kan utgöra tillräcklig anledning att uppskjuta inträdet.

       

      (BNS 28/4 BT 27/4-3/5) 

       

      Kluvenhet i kärnkraftfrågan bland experter

      Det litauiska energiinstitutet, LEI, anser att ett nytt kärnkraftverk i Litauen inte bör byggas senare än år 2020. Enligt ordföranden för LEI, Jurgis Velimas, behöver inte Litauen ha något kärnkraftverk klart före 2020, men han menar att det finns politiska intressen som talar för att kärnkraftverket kommer att vara färdigbyggt omkring 2015. Å andra sidan föreslår Jonas Gylys, chef vid Energy Technology Institute vid Kaunas Technological University, att byggandet bör ta fart senast 2008 för att vara färdigställt 2015.

       

      (BT 20-26/4)

       

      Dom mot nazistanklagad man överklagad

      En litauisk man dömdes nyligen skyldig av en domstol i Vilnius för brott mot mänskligheten begångna under den tid då Litauen var ockuperat av Nazityskland. Mannen ifråga, Algimantas Mykolas Dailide, skall enligt domstolen indirekt ha varit delaktig i folkmordet på Litauens judiska befolkning. Detta eftersom han ingick i de i de litauiska polisstyrkor som under nazisterna tillsåg att den judiska befolkningen inte kunde fly Vilnius ghetton. Dailide, idag 85 år, har själv nekat till anklagelserna.

      På grund av Dailides ålder har dock inte domstolen dömt ut något fängelsestraff, vilket orsakat kritik både ifrån USA och Israel. Brottmålsåklagaren har nu överklagat domen och yrkar på ett femårigt fängelsestraff. Dailides advokat, Algirdas Matuiza, har meddelat att även han kommer att söka överklaga domen.

       

      (BT 20-26/4)

       

      Litauens befolkning fortsätter att minska

      Litauens befolkning minskade med 4000 personer under de första två månaderna av 2006. Antalet litauer som flyttade utomlands minskade dock med 793 personer jämfört med januari och februari förra året.

       

      (BNS 2/5) 

       

      Fler fattiga i Litauen

      År 2005 levde 17 procent av Litauens befolkning under den i landet gällande fattigdomsstrecket (ca 500 SEK). Det var en ökning med en procentenhet från 2004, meddelade den litauiska statistikmyndigheten i förra veckan. Ökningen av antalet fattiga medborgare har främst skett på landsbygden.

       

      (ÖN 21/4)

       

      Svensk film gör storsatsning i Litauen

      SVT:s senaste storsatsning, Snapphanar, spelas nu in Litauen. Som bekant var snapphanarna en pro-dansk gerillarörelse i Skåne och Blekinge under 1600-talets senare hälft. Bland skådespelarna finns bland annat Dag Malmberg, Peter Andersson, Adam Lundgren och Tuva Novotny. Regisserar gör Björn Stein & Måns Mårlind och för manus står Nicklas Rockström.

      För produktionen svarar det svenska produktionsbolaget Filmlance i samproduktion med litauiska Baltijos Filmų Grupė.

      Filmprojektet har varit på gång väldigt länge och har nu äntligen kunnat genomföras. Filminspelningen, som började planeras för nästan ett år sedan, tog fart i början av mars i år, och avslutas i månadsskiftet maj/juni.

      Huvuddelen av inspelningarna görs i Litauen där man har flera inspelningsplatser, bland annat i Kaunas, Trakai och Vilnius med omnejd. När tagningarna i Litauen är klara om cirka en vecka beger sig filmteamet till Skåne för att filma de sista scenerna. Storsatsningen engagerar ett team om 130 anställda, varav huvuddelen är litauer. Totalt har så många som 2800 personer varit medverkande, då främst som statister.

      En av huvudanledningarna till att Snapphanar filmas i Litauen är enligt Marie Lagerkvist, produktionsledare för Filmlance, att Litauen erbjuder en genuin miljö i form av slottsbyggnationer och orörd landsbygd, något som varit svårt att finna motstycke till i Skåne.

      Slutresultatet kommer att visas i svensk TV i jul, då i två delar om ca 90 minuter.

       

      (Filmlance, Marie Lagerqvist)

       

      En av de uppbyggda inspelningsplatserna till TV-produktionen  Snapphanar i området Pikutiškes norr om Vilnius.

       

      Källor: BNS: Baltic News Service, ÖN: Östersjönytt, BT: The Baltic Times, Filmlance, Marie Lagerqvist