Hela Balders höstprogrammet finner man under följande länk:

http://teosofiskasamfundet.panatet.se/index/31545.html

/Carl

--- In teosofi_i_sverige@yahoogroups.com, "Carl Ek" <carl.ek@...> wrote:
>
> Logen Nr. 1 Balder i Göteborg (Sverige)
> av Teosofiska Samfundet Humanitas
>
> Studiegrupp i Den Hemliga Läran
>
> Under varje onsdagskväll studerar vi Den Hemliga Läran, den teosofiska
> litteraturens ryggrad, av Helena P. Blavatsky, i en öppen studiegrupp
> tillsammans. Efter en 30-minuters paus följer förläsningar enligt nedan.
>
> Kursavgift: 50 kr, inkl. material
>
> Tid: Onsdagar kl. 18.00 - 19.00
> Plats: Chalmers-Vasa, Vera Sandbergs Alle 8, sal 3 ( i samma byggand
> som Vasa Konsthall fast på baksidan, spårvagnshållplats Kapellplatsen)
>
> Föreläsningar
>
> Logen Balder inbjuder till spännande och intressanta föreläsningar i
> etik, filosofi, religionspsykologi mm. Vi samlas för förfriskningar
> och samvaro kl 19.00, och 19.30 startar föreläsningen vilken pågår
> cirka en timme och avslutas med diskussion och möjlighet att ställa
> frågor. Efter kan de som vill följa med till ett närbeläget café för
> fortsatt samtal och samvaro.
>
> Rekommenderad donation: 30 kr (till lokalhyran)
>
> Tid: Onsdagar kl. 19.30 - ca 20.30
> Plats: Chalmers-Vasa, Vera Sandbergs Alle 8, sal 3 ( i samma byggand
> som Vasa Konsthall fast på baksidan, spårvagnshållplats Kapellplatsen)
>
>
> Alla välkommna!
>
> Oktober
> 8. Vårt behov av tro
> Människan sägs vara en religiös varelse, men betyder det att vi
> verkligen behöver en tro? Och i så fall varför? Vilka är de
> bakomliggande orsakerna till att människan har ett behov av tro. Vad
> säger religionspsykologin idag om dessa frågor? Under kvällens
> föreläsning skall vi se närmare på dem.
>
> 15. Voltaire på en timme, går det?
> Kan det verkligen gå att på en timme presentera denne författare,
> upplysningsfilosof, akademiledamot och deist som inte ens är känd
> under sitt verkliga namn? Ikväll skall vi få se att det går.
>
> 22. Vad kan de fornnordiska myterna säga oss idag?
> Under de senaste decennierna har intresset för fornnordisk tro och
> mytologi ökat markant. Vi ser torshammare och andra fornnordiska
> symboler runt halsarna som aldrig förr, och under det senaste året har
> vi fått läsa i nyheterna att flera nya asatempel börjat byggas. Så vad
> är det dessa gamla myter säger som lockar allt fler, och har de något
> att lära oss alla?
>
> 29. Gilgamesheposet – en introduktion
> Berättelsen om hjälten Gilgamesh är bara känd av ett fåtal, och ännu
> färre har läst "hans" epos. Den skrevs ner med kilskrift för 4000 år
> sedan och berättar om äventyr, erotik och blodig tvekamp, men slutar
> med de existentiella frågorna om vad allt detta var värt, vad all
> berömmelse som Gilgamesh vann var värd och inte minst om hur man
> uppnår sann vishet. Vi skall under föredraget se vilka svar Gilgamesh
> fick på dessa frågor och vem han verkligen var, vad hans historia
> egentligen handlar om och vad den vill säga oss idag.
>
>
>
> November
> 5. Är ett etiskt liv hållbart i dagens samhälle?
> I dagens samhälle ser man hur egennyttan allt som oftast sätts i
> främsta rummet, att omtanken om andra och etiken får allt mindre
> utrymme, och att människor som väljer att leva för helhetsnyttan ofta
> förlöjligas. Ett etiskt liv kan ses som omöjligt att leva idag, men är
> det verkligen så? Och varför skall man sträva efter en etisk
> livsföring, även om det går mot strömmen?
>
> 12. Unio mystica
> Inom såväl den kristna, judiska och sufiska mystiken som inom
> esoteriken sägs det att man bara kan beskriva det gudomliga med
> negationer. Man kan bara säga vad det gudomliga inte är, men inte vad
> det är. Men trots det säger mystikern att han kan uppleva en "unio
> mystica", en mystik förening med det översinnliga och gudomliga, med
> Gud – Det Absoluta. Den mystika föreningen är något som mystikern
> säger sig inte kunna beskriva i mänskliga ord, men under föreläsningen
> skall vi lära oss hur denna upplevelse beskrivs inom olika religioner
> och traditioner och vad religionspsykologin säger om den.
>
> 19. Ett möte med Petrarca
> Den italienske 1300-talspoeten Francesco Petrarca var en av de sista
> som kröntas med diktarlagern och gått till historien som en stor
> diktare, och är främst känd som en sådan. Men han var även en stor
> humanist, teolog, klassicist och estet, och det som sådan kvällens
> föreläsare skall presentera den store Petrarca och sitt personliga
> möte med honom.
>
> 26. Pilgrimens väg
> Inom världens samtliga religioner finns pilgrimsbegreppet, men vad
> innebär det egentligen att vara en pilgrim. Måste man resa för att
> vara en pilgrim, eller kan man vara det hemma? Går det att företa en
> inre pilgrimsresa? Dessa frågor skall vi försöka besvara, men vi skall
> också titta på det som skiljer en pilgrim inom de österländska
> religionerna från en västerländsk, och vi skall kasta en blick på de
> bakomliggande orsakerna till pilgrimens och pilgrimsresandets uppsving
> under de senaste decennierna, liksom på den bakomliggande psykologiska
> faktorn.
>
>
>
> December
> 3. Vilka är våra värderingar? En introduktion till metaetiken
> Vad är rättvisa, moral och godhet egentligen? Och vad bygger vi våra
> värderingar på? Hur avgörs vad som rätt och fel, och kan det som är
> "rätt" och "fel" förändras? Kan vetenskapen avgöra vad som är rätt och
> fel, eller kan värdegrunder göra det? Kan man ha kunskap om etik och
> moral? Frågor som dessa söker metaetiken finna svaret på från
> metafysiska, kunskapsteoretiska, psykologiska och semantiska
> utgångspunkter. Ikväll skall vi se närmare på dessa frågor och vad de
> kan betyda för oss i vår vardag.
>
> 10. Den religiösa ritualens syfte
> En ritual är en religiös ceremoniform, men vad skiljer en religiös
> ritual från en annan? Och vilket syfte har den? Ikväll skall vi kasta
> en blick på hur olika ceremonier skiljer sig från varandra och vilka
> syften de har i fest och vardag, vilka bakomliggande orsaker som finns
> för vår dragning till de religiösa ritualerna, och vilken roll de
> spelar i ett religiöst respektive sekulariserat samhälle.
>
> 17. Stephen Harding för 2000-talet
> Stephen Harding är troligen en av medeltidens mest bortglömda
> religiösa gestalter i Europa. Han var den tredje abboten av Cîteaux
> och författaren till den betydelsefulla texten Carta Caritatis (vilken
> kom att tjäna som en av de viktigaste inspirationskällorna för den
> ursprungliga amerikanska konstitutionen). Han anses vara den som
> formade det cisterciensiska livet och tron. Vad har detta
> engelsk-franska 1100-talshelgon att säga oss svenskar på 2000-talet,
> och på vilket sett kan vi inspireras till att verka i hans anda av
> "kärleksverk"?
>